« Tillbaka Aktuellt 13 April 2021

Den offentliga byråkratiseringen

Jättebra utbildning med många tips om att leda personal. Tyvärr får jag inte tid att prioritera mitt ledaruppdrag. Jag förväntas besvara enkäter, lämna rapporter, uppdatera Excel dokument till staben och hantera intern administration. Det tar mer än hälften av min tid och undantag medges inte.

Med denna kommentar från en mellanchef ringande i öronen slog jag ihop datorn efter att under två dagar genomfört en utbildning i förändrings-ledarskap. Så jag började söka…

Artiklar som handlar om byråkrati inom offentlig verksamhet har de senaste åren fyllt svensk media. Det verkar vara ett faktum att byråkratin ökar stadigt, vilket underbyggs av en granskningsrapport från Riksrevisionen. Granskningsrapporten slår fast att olika inslag av byråkrati inom svensk offentlig sektor har ökat med 10-30% under perioden 2010-2019 (Källa: BESTA 2010–2019) och detta är bara en av många larmrapporter.

Regeringen driver nu tillitsreformen som ”syftar till att utveckla formerna för den statliga styrningen genom att balansera behovet av kontroll med förtroende för medarbetarnas verksamhetsnära kunskap och erfarenhet. Reformen är ett led i regeringens arbete för att skapa mer effektiva offentliga verksamheter samt större nytta för medborgarna”.

Vi har själva följt den ökade byråkratiseringen och dess utmaningar på nära håll i våra uppdrag. Vad vi har kunnat se är att den ökade byråkratin bland annat har lett till att:

  • den reella tiden minskar för chefer att utöva ett motiverande ledarskap
  • det finns mindre resurser för verksamheterna att klara av sina operativa grunduppdrag
  • förbättringsåtgärder implementeras långsamt och når sällan avsedd effekt
  • eftersträvade produktivitetsökningarna har många gånger raderats ut eller helt uteblivit
  • mer kvalificerade stödresurser efterfrågas i högre omfattning för att leda och styra
  • rapporteringskraven har ökat och sysselsätter allt fler, både för rapporterande såväl som de som tar emot och hanterar inrapporterade data

För att komma till rätta med den ökade byråkratiseringen pratas och skrivs det mycket om tillitsbaserad styrning och ledning av verksamheter. Ord som mod, uthållighet och lärande förekommer ofta när man beskriver en tillitsbaserad organisation, men hur ser det ut i verkligheten?

När vi pratar med chefer och medarbetare som infört tillitsbaserad styrning och ledning  framträder en delvis annan mer kritisk bild. Precis som vi anade så är utmaningen betydligt större än vad man först trott. Att i ord formulera hur man går från en hierarkisk tidigare toppstyrd verksamhet till tillitsbaserad styrning i praktiken är möjligt, det finns till och med manualer som på en övergripande nivå beskriver hur man ska göra(!).  Men att göra verkstad på riktigt visar sig innefatta en hel del hinder, några av dessa är

  • ändra beteenden med avsikt att etablera en kultur som präglas av tillit.
  • att släppa ifrån sig beslutanderätt till en annan nivå kan upplevas svårt för både chefer, kollegor och stabsfunktioner.
  • det finns en historik av misslyckade förändringsinsatser så det föreligger skepticism mot ännu ett nytt initiativ

Mycket av det som tagits fram kring tillitsbaserad styrning och ledning är generellt och på en övergripande nivå och vilket inte ger tillräckligt stöd i hur man praktiskt skall gå tillväga.  Samtidigt finns en ofta en önskan att komma dit, men hur?

Är du nyfiken på hur du kan skapa verklig verksamhetsnytta genom ökad tillit i din verksamhet? Läs då mer om detta i vår nästa artikel om hur man kan göra…

Tack för uppmärksamheten!  

Staffan.westholm@consultus.se